Tidiga insatser för barn och unga
Kiruna kommun satsar drygt 2 miljoner kr per år på ett särskilt projekt för att förebygga framtida utanförskap för barn och unga. Projektet heter TIGeR (Tidiga Insatser Ger Resultat). Under året kommer en första utvärdering att ske.
I några av landets kommuner har man satsat på s k sociala investeringar (i Kiruna alltså TIGeR-projektet) för att så tidigt som möjligt i förskola och grundskola fånga upp barn och elever som är i behov av stöd. I projektgruppen arbetar 3-4 tjänstemän med olika erfarenheter och olika professioner. Det kan vara socialpedagog, behandlingspedagog och lärare med särskild utbildning som arbetar med att utforma metoder och samarbetsformer där olika verksamheter ingår. Där ingår föräldrar, förskola, skola, elevhälsan, socialtjänsten och BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten inom Region Norrbotten).
- Målet med TIGeR-projektet är att hitta hålrum mellan existerande organisationer som blir utgångspunkt för tidiga insatser
- Man ska utforma metoder och samarbetsformer för tidigare insatser
- Bidra till helhetssyn kring barnets situation
- Agera stödfunktion till föräldrar, personal och andra betydelsefulla vuxna i barnets närhet
- Erbjuda generell föräldrastödsutbildning
Idag omfattar TIGeR-projektet 17 barn från förskola och grundskola. Det är antingen föräldrar eller förskola/skola som ansöker. Det blir en bedömning om det är en TIGeR-insats som inleds eller för att etablera kontakt med lämplig verksamhet. Om det är en TIGeR-insats handlar det om en introduktionsfas (bl a möte med vårdnadshavare), genomförandefas (besök, samtal, regelbundna nätverksmöten) och en avslutningsfas (minskat behov av processtödjare, uppföljning m m).
De anställda inom TIGeR-projektet har ombudsträffar ute på förskolorna och skolorna. Idag finns 28 ombud som är en länk ute i verksamheten. Föräldrautbildningen som genomförs är öppen för alla föräldrar och intresset är stort. Det finns 11 grupper med 98 föräldrar som har 186 barn.
Processtödjarens arbete syftar till att stötta och främja positiva processer kring ett barn. Processtödjaren ska i större utsträckning än andra se till helheten kring barnet. Både i hemmet, i skolan, på fritiden eller andra aktörer. Processtödjaren arbetar på föräldrars uppdrag vilket innebär att kontakten är frivillig och utformas efter behov.
Roger Suup (S)
