Esrange nyckel i ny svensk rymdstrategi

I dagarna har Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, presenterat Sveriges första rymdstrategi. I den  kan Esrange få en betydelsefull roll med bl a uppskjutning av små satelliter men i den presenterade rymdstrategin  finns inga medel öronmärkta. Frågan ska beredes vidare inom Regeringskansliet.

– Svensk rymdverksamhet har en styrkeposition i världen, med högkvalitativ forskning och framgångsrik industri. Det ska vi fortsätta med. En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden, säger Helene Hellmark Knutsson som är minister för högre utbildning och forskning.

I den nya svenska nationella strategin för rymdverksamhet är syftet att stärka rymdverksamheten och att nyttan för samhället ska stå i centrum.

Esrange är en viktig resurs för svensk rymdverksamhet konstateras i den nya rymdstrategin. Svenska rymdaktiebolaget (SSC) har ett samhällsuppdrag från riksdagen som omfattar uppskjutning av sondraketer och uppsändning av ballonger som möjliggör olika typer av forskning och teknikutveckling. Denna infrastruktur som byggts upp under 50 år på Esrange är en viktig nationell och strategisk resurs för Sverige och Europa.

– En uppgradering och modernisering av Esrange pågår nu. Denna ger Esrange möjligheten att i framtiden även användas som en internationell testbädd för teknikutveckling inom ett brett spektrum av områden som driver teknikutvecklingen framåt. Exempel på sådana kan vara Marslandare och återanvändningsbara raketer, står det bl a i den nya nationella rymdstrategin.

Rymdcentrumet i Kourou i Franska Guyana har under många år använts av ESA för att skicka upp större satelliter i bana. För mindre bärraketer och mindre satelliter finns ännu inte någon europeisk uppskjutningsplats. Eftersom det pågår en utveckling mot mindre satelliter som behöver skjutas upp till specifik bana har behovet av en sådan uppskjutningsplats ökat. Här hoppas Esrange få en ökad roll och betydelse som resurs för både Sverige och Europa.

ESA bedömer att efterfrågan på tjänster för uppskjutning av mindre satelliter redan i dag är större än vad som erbjuds på marknaden och förväntas öka ytterligare. Regeringen uppdrog på hösten 2017 åt Rymdstyrelsen att undersöka om det är möjligt att göra uppskjutningar av bärraketer med små satelliter. Svaret blev positivt när utredningen överlämnades i januari i år och bedömningen var att man kan skapa 300 nya jobb men att infrastrukturen behöver byggas ut på Esrange till en kostnad av ca 500 miljoner kronor. Den frågan ska nu beredes vidare på Regeringskansliet.

Roger Suup (S)